Klaga inte så mycket - Var glad för det du har!

När vi sedan kom till barnhemmet och fick se hur bra barnen har det och att dem är som
en enda stor familj så blev vi så glada för deras skull! Det är så här barn förtjänar att ha det,
värme & kärlek! Jag och Sara blev bjudna på fika, hemmagjort te med citron, honung och
ingefära - Riktigt gott men starkt. Vi fick även någon mini inbackade smördeg plattor som det
var köttfärs och lök i, annorlunda men gott!
Här får dem tonåringarna sova två och två. I detta hus så skulle dem även få ett
gym. Dem hade ett antal datorer som barnen kunde göra skolarbeten på.
Barnhemmet där 35 barn lever idag men dem har plats för 45.
Ingen människan kan inse hur dåligt en annan människan kan ha det utan att verkligen se det med egna ögon. Idag fick jag och Sara följa med en socialarbetaren (Roma) som arbetar på barnhemmet i Pakruojis. Vi åkte långt ut på landet med Roma och fick se hur en av dem färsta familjerna kan ha det. Vi trodde inte ens att det bodde någon där när hon stannade bilen (andra bilden är den "lägenhet" som vi besökte). Roma sa att vi fick inte säga och röra något. När vi öpnnade dem plankor som satt ihop och som skulle likna en dörr så förstod man hur dåligt en människa kan leva! Inte ens Roma ville ta i det som liknade ett handtag, när vi sedan kom in i Hallen så såg det ut som en soptipp, det var burkar och skräp här och var. Sedan kom vi in i det som skulle likna ett kök, det var glasburkar längs väggen och en hög med skröp på golvet. Det var ca 5-8 grader kallt i det som skulle likna en lägenhet. Sedan fick vi se sovrummet och det var inga fönster utan det satt någon form av plast runt fönstrena och i sovrummet hade familjen all sina ved som dem måste ha eldat med någonstans.. Plöstligt så öpnnade en man en dörr och sa något på Litauiska,. Han såg inte ut att må så bra och han verkade som att han hade tagit några droger. Vi hann inte med och se så mycket av rummet där mannen stod men det räckte att se allt runt omkring för att verkligen inse hur dåligt någon människa kan ha det. Dem bodde på max 30 kvadratmeter och under dessa förhållanden så har tre barn växt upp. Nu lever barnen på barnhemmet som tur är annars vet man aldrig hur länge dem skulle ha överlevt!!!

Kommentarer
Postat av: Åsa Alm

Hej Anna och Sara!



Det var mycket intressant att läsa om era erfarenheter från sjukhuset. Kul med så många bilder.

Lycka till på barnhemmet!



Mvh Åsa

2012-03-07 @ 12:58:53
Postat av: Kicki

Ojojoj...låter som något man såg i Lilja 4ever eller ännu värre.

2012-03-07 @ 13:54:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0