apusjukhuslitauen

2012-03-15

Efter att vårt pass på sjukhuset var avklarat, fick vi idag följa med Roma som jobbar som socialarbetare. Hon tog med oss till en by för att hälsa på en familj som tillsammans med många andra, lever under extremt dåliga förhållanden. Det går inte att beskriva i ord under vilka dåliga förhållanden dessa människor lever, med en alkoholiserad mamma bodde det 5 barn i ett ruckel till ”hus”. Vi fick inte bara gå runt i huset, utan vi fick även träffa några ur familjen. När socialarbetaren frågade om de hade ätit något idag så nickade mamman lovande men sprit doften från hennes mun och ansiktsuttrycket tydde på att det var en lögn. Hushållssoppor låg utkastade i hörn av rummen och i köket satt en liten pojke vid köksbordet. Han log mot oss, samtidigt som han lade händerna på köksbordet, bredvid hans händer låg det gammal disk och gamla torkade ben från vad som förmodligen varit deras middag några dagar tidigare. Det var med vemod man lämnade huset och barnen, och vetskapen om att socialen inte kan göra någonting åt detta är skrämmande. Tydligen så måste förhållandena vara betydligt värre för att de ska få tillåtelse att ta barnen därifrån.

Efter en dag med Roma och att hon visat oss hennes arbete och barnhemmet där hon arbetar, så kan man inte annat än kalla henne för ”superwoman”. En sådan kraft och en sådan kärlek hon har till sitt arbete och till livet, är det någon som är en förebild så är det hon! Ikväll är vi även bjudna på middag hem till våran superhjälte och jag är övertygad om att det kommer bli en kväll att minnas!

Det första vi gjorde på jobbet idag var att fika. Det gör man sisådär en tjugo gånger per dag känns det som. Det kommer lite besökare här, lite där, så då ska man sitta ned över kaffe. Jag dricker inte kaffe, men Anna kan nog intyga att kokkaffe som man i Litauen bara blandar direkt med varmt vatten, inte är så jätt mumsfilibabba. Såg igår att en kvinna äter kaffesumpen med sked. Skapligt knasprande blev det också.. Så, fika alltså. Det var några riktigt goda kakor, som var söta men ändå nyttiga, för det var olika frön i dem bland annat solrosfrön. Vi smälte direkt för dessa kakor!

Besök och arbete på tredje våningen väntade oss under förmiddagen. Vi fick vara med när de gav injektioner och när de delade medicin. Klockan 10.00 skulle vi till kardiologen och vi fick vara med under ett test. Direkt efter detta träffade vi öron-näsa-hals läkaren. Sonatas man och överläkare på sjukhuset. Det var ett intressant möte av hette duga. För han skulle testa och visa sina maskiner på oss. Så vi fick snällt sitta ned när han med kamera visade på stor bildskärm hur det såg ut i våra helt normala öron och näsor. Han skulle visa mina stämband i halsen med någon maskin, men det var inte så lyckat. Att ha ett stort rör i munnen är inte så trevligt. Då kommer vi över till nästa ämne. Vi fick återigen vara med på en gastroskopi. Den här gången så var det en femtonårig tjej som skulle undersökas, hon tog det inte lika lätt som den äldre mannen som undersöktes förra gången.. Hon tyckte inte alls det var bekvämt och de fick göra det snabbt. Det var inget fel alls på hennes mage! Innan gastroskopin blev vi stannade i hallen av tre män som gick runt med en stor balja, full av tulpaner! Då det internationella kvinnodagen så delade dessa tre män ut tulpaner och en puss från var och en av dem, till alla kvinnliga arbetare på sjukhuset. Det tre männen jobbar på sjukhuset, den ene som läkare, den andre som säkerhetsansvarig och den tredje är ansvarig för all elektrisk utrustning. Det var en stund som förgyllde hela dygnet!

Sedan gick vi runt tolv upp till tredje våningen igen för att hjälpa till med matning. På avdelningen på tredje våningen så bor det äldre människor som behöver mer vård. Vi såg på morgonen också att det var en död man där, de hade tänt ett ljus för honom. Men eftersom att de inte har något bårhus i Pakruojis, och de inte gav oss något konkret svar på vad de gjorde med kroppen, så vi vet inte vart han tar vägen sen.. Att mata dem kändes lite hemskt, det var nästan som att sköterskorna ville att man skulle trycka in all mat i dem, trots att den inte var så aptitretande..

På eftermiddagen så hände inte så mycket. Vi lekte lite med barnen och speciellt en av dem försöker lära sig både svenska och engelska, med tanke på att hon endast är sex år så går det väldigt mycket framåt och hon lär sig snabbt. Hon kan läsa svenska ord också. Vi gav barnen lite presenter både på morgonen och på eftermiddagen, så söta, snälla, mysiga och underbara som de är så förtjänar dem det.

Klockan tjugo i tre så fick vi frågan om vi ville gå på en nyöppnad smyckes utsällning. Så vi sprang dit och träffade Asta som följde med oss. Det var inte så lätt för oss, eftersom att allt de pratade om innan var på litauiska, men vi kunde iaf dricka champagnen och kolla på smyckena med ett leende. Klockan tjugo i fyra så ringde Sonata till Asta och sa att det fanns något för att göra under kvällen. Så klockan fyra åkte vi med Ruta (vän till Virga och Radvile som Anna och jag har träffat tidigare,) till en annan stad där hon skulle uppträda på en konsert. Konserten skulle vara i ett köpcentrum så Anna och jag gick runt där och kollade i de tjugo skoaffärer som fanns. Anna gjorde lite kap både på skor och kläder.

Konserten började klockan sex och vi hade reserverat bord precis bredvid scenen, så vi beställde mat och åt samtidigt som konserten höll på i ca 2,5h. Lite lång i vår smak, då allt var på litauiska.. Men vi fick en rejäl dos av litauisk musik och kultur! Så endast glada miner här! Hemfärd runt klockan nio, lokal tid, och vi hade en underbar kväll med riktigt trevliga litauer!

Idag skulle anna och jag följa med två tjejer, Virga och Radvile, till skolan. Jag skulle gå med Radvile och hennes klass, medan Anna skulle gå med Virga. Vi gick upp vid halv sju och åt en lika god och stärkande frukost som vanligt.

Klockan åtta ringde det in till lektion och den första lektionen jag och Radvile hade var litauiska. Det var inte det lättaste kan jag meddela... Och idag så hade de genomgång i grammatik i deras skrivbok. Så de läste högt och fyllde i tomma rutor lite här och där. Fattade ingenting. Men jag försökte hänga med så gott jag kunde genom att lyssna på vad de sa och följa med i texten. Läraren de hade var väldigt energisk också, så det var kul att ha lektionen trots att den inte gav mer än ett massa bubblande i huvudet. Andra lektionen var musik. Vi skulle sjunga en sorts god morgon sång innan vi fick sätta oss ned, vilket jag inte hängde med på. Sedan fick de tillbaka nothäften med sånger som de ska öva på när de är hemma. De skulle sedan ställa upp sig på två led, och jag som satt i mitten av salen fick sitta där och se fin ut medan de sjöng en liten stund och delades upp i olika stämmor. De pratade också om olika litauiska kompositörer sen fick de ännu en sång att sjunga på. Så tjejerna fick ställa sig upp och sjunga delar av låten i grupper om tre och tre, sedan var det killarnas tur och efter det sjöng alla tillsammans sen ringde klockorna igen, lektionen slut.

Lektion tre och fyra var bild, eller ja, konst lektion skulle man nog kunna kalla det. Vi gjorde  egna dockor. Stommen gjorde vi med ståltråd och sedan använde vi aluminiumfolie och sen gipsade vi över det. Min blev allt annat än vacker, men jag hade det riktigt roligt hur som helst! Lektion fem var matematik! Det gillade Sara. I Litauen så måste alla elever räkna all matte, det som vi i Sverige har upp till matte D, det måste alla räkna. Så när läraren visade mig boken för tolfte klass (motsvarande trean i sverige) så förstod jag inget och fick förklara att vi i Sverige kan välja om vi vill läsa mer matte eller inte och att jag inte var på den nivån som hon visade. Så jag räknade glatt med i det som alla sextonåringar i klassen gjorde för stunden.. Måste bara tillägga att man kände sig som en kanin i en bur eller något, för ALLA tokstirrade på en när man gick runt där i skolan. Sen tyckte väl inte att de ville lägga ner tid på att prata med mig, för när de ville veta något om mig som tex varför jag var där, så frågade de Radvile på litausika istället för att fråga mig på engelska. Lite tråkigt kan jag tycka, för det hade varit kul om fler personer försökt få någon slags kontakt.

Efter matematiken så tog skolan för Anna och mig slut, vi bestämde oss för att gå till sjukhuset och prata lite innan vi gjorde något annat. På sjukhuset träffade vi såklart Sonata och vi beslutade att vi skulle ut och äta lunch tillsammans med hennes son. Det var riktigt gott (som alltid i mina ögon). Jag åt pancakes GOODIE, vilket är pannkakor med hackade nötter och keso. MUMS. Sonata arrangerade med Roma så att vi under kvällen kunde få träffa Roma och se hur hon bor.

Vädret under dagen har varit helt underbart! Iskallt på morgonen, men finare på dagen. Vi tog en promenad till Pakruojis mansion helt rätt och slätt. Helt vindstilla i gassande solsken!

Kvällen var helt underbar! Vi blev hämtade lite senare än planerat, med det finns tidsoptimister i det här landet också har vi lärt oss.. Innan upphämtningen så gick vi in i själva avdelningen där de lämnar bort saker och kläder till familjer (det finns golvvärme där, varmt varmt...) och där hittade Anna en del fina saker - som ska köpas om allt går vägen.

Hur som. Vi hade med oss en fin blomma till Roma för att visa att vi verkligen tycker om att hon vill att vi ska ha det bra, och att hon tillät oss komma hem till henne. En av Romas vänner var där och senare så kom det två till. Roma gjorde en traditionell maträtt till oss med riven potatis (självklart, det är Litauen vi snackar om), varm mjölk och fläsk som skulle in i ugnen. Det tog ca tre timmar innan maten blev klar, men det var värt väntan. Vi blev mätta och nöjda och det smakade delikat! Roma är en bra matlagerska! I väntan på maten då, vad skedde? Jo. Romas vän nr.2 kom hit. En manlig lärare på skolan i Pakruojis. Han var väldigt duktig på engelska och vi hade långa konversationer och diskussioner med honom, om precis allt. Allt från rättssystem, politiska system, traditionella maträtter, polacker, ord - språk, människor, bemötande, musik, resor osv osv. Han var en väldigt rolig och trevlig man! Sedan kom vän nr 3 nästan precis i tid till maten. Han kan dock inte engelska med alla översatte åt varandra så diskussioner kunde fortsätta trots detta språkliga hinder. Han jobbar tydligen i skogen och han sa senare på kvällen att han inte har hunnit lära sig engelska för han kan istället prata med alla djur, på harspråk, hjortspråk osv. Otroligt underhållande människor vi spenderade kvällen med! Inga sura miner här inte, här skrattade vi så att vi nästan kikna. Musik spelades i bakrunden under kvällen, där bl.a. Tarzan, Whitney Houston och Madonna fick ta del utav den underbara gemenskapen.

Kvällen avslutades med dessert, bestående av chokladlikör. De har tydligen en hel del traditioner i Litauen angående alkohol, som vi fick en genomgång av, under väldigt tydlig basis (praktiskt)!

Åkturen hem var intressant med en buss som inte ville stängas..  En rundtur runt kyrkan - i bussen.. samt barnsäkra dörrar så Sara kom inte ut och lät nog lite för panikslagen där ett tag.

På det hela så har dagen varit helt perfekt!

/sara